misspinklady

Ibland tog jag och Leó varsin av mammas kökssaxar och så gick vi upp till ängen ovanför huset. Där letade vi upp grästuvor som vi sedan friserade. En del fick lugg, andra blev snaggade och några fick tuppkam. Vi hade väldigt roligt där vi satt och lekte frisörer. Tänkt då att Leó är bra många år yngre än mig så han kan inte ha varit gammal när jag lurade med honom upp på ängen och visade hur man klippte grästuvorna. Mamma var nog inte lika glad när hon fick tillbaka sina dyra kökssaxar helt jordiga, och ibland tror jag till och med att vi glömde någon sax uppe på ängen.

 

När pappa köpte varor i charken så valde han alltid att lägga skivorna i en sån där plastburk. Den diskade han sen ur och så hade jag den i min zoo affär. Under hans yttertrappa hade jag nämligen en affär där jag sålde infångade sniglar, maskar, skalbaggar, fjärilar, larver och annat smått och gått. Krypen bodde i "burar" bestående av plast eller glas burkar och när man köpte ett djur så fick man den i pappas diskade plastburkar från charken. Den enda som handlade var dock just min pappa och han släppte alltid ut krypet han just köpt och diskade ur burken på nytt. Och så började jag om. Jakten på nya kryp att sälja tog aldrig slut, jag var tvungen att ha ett välfyllt och varierat utbud inför nästa kund=min pappa.

 

Jag och en kompis bestämde oss för att starta en blomsterbutik. Vi grävde upp alla blommor och växter som vi såg och så sålde vi dem bakom pappas växthus. Vi satte upp lappar om vår blomster butik och grannarna kom och fyndade. Vi råkade dock gräva upp en grannes gullvivor som vi sålde för dyra pengar och blev såklart utskällda. Efter det dog vår affärs idé ut lite, vart skulle vi nu få blommorna ifrån om vi inte kunde sno dem från trädgårdarna i området? Pappas trädgård var redan länsad på alla blommor som en gång funnits.