9 månader gammal idag


Minja har nu funnits lika länge utanför som i min kropp, sjuk tanke. Tiden rusar iväg och jag har svårt att fatta hur stor hon är och vårt tiden tagit vägen. För mig är hon fortfarande en liten bebis, ett spädbarn men jag inser att nu är hon faktiskt ett barn, en liten mini människa. 
Kan nästan inte minnas hur liten hon faktiskt var när hon kom den 28/1, 52 cm lång och 4.2kg tung...? En dag som hon gjorde till den häftigaste dagen i mitt liv, en upplevelse jag alltid kommer minnas och som jag vill återuppleva om och om igen om jag fick. 

Hon är idag en person med vilja, personlighet och åsikter. Hon skrattar och gråter, står och kryper, äter kattmat och papper, har inget hår men gott om tändet och älskar att bada, jaga katterna och pussas med Shabby. Och jag älskar henne precis som hon är! 

Hon är allt jag någonsin önskat mig och är det mest självklara i mitt liv❤

Samma färg inne som ute

Dagens lunch hade samma färg och nyans som hösten utanför. Kyrkogården utanför kontoret är så fin nu, allt skiftar i orange, rött och gult. 


Idag blev det zucchinibiffar med quinoa, kikärter, aubergine, myntayoghurt, morotstzatziki och vinbladsdolmar till lunch. Väldigt gott men lite starkt.

Tycker om att matcha måltiderna efter säsong. Nu på hösten äter jag gärna soppor, gryta och annat mustigt. På sommaren är det frukt, sallad och "lätt" mat. 

När det är lite för bra....

När livet känns sådär lekande lätt, alla mår bra, man är glad och energin är på topp då när allt är lite för bra för att vara sant....just då slår det till. Då får man det där uppvaknandet och inser att ja det var lite för bra, det var dags att jämna ut nivåerna och platta till lyckan med något jävligt. 
Sånt är livet jag har lärt mig det, men det är fan lika jobbigt varje gång man är på toppen och hamnar på botten i en enda sekund.
Nu är jag väldigt lycklig över att ha sån tur i livet överlag, jävligare saker sker ständigt och drabbar andra värre än mig. Men lite måste jag ändå få klaga på livet och karman eller vad det nu är...
I fredags när jag hämtat Shabby hos veterinären och kom hem med ångest över vad jag utsatt henne för så ser jag att katten gjort något med örat. Det var svart/skorpigt/blodigt/sårigt i hela innerörat. Hon hade ont och kliade som en galning. 
Jaha det var bara att åka till blåstjärnan kl 17 på fredag eftermiddag. Sätt där i 2.5 tim men kom inte in. Det var så mycket folk och många fall var såklart mer akuta än oss...
Kl 20 fick jag en tid på Evidencia djursjukhus i stället så åkte dit. Det var där jag nyligen hade åkt hem med Shabby så de undrade om jag hade klippkort ha ha.
Var klar kl 21 med en konstaterad kraftig öroninflammation. Åkte hem 2000kr fattigare med en ledsen katt, men ändå lättat över att det inte var värre!

Så nu är det sjukstuga hemma. Shabby har stygn på magen och måste bäras i trappor, in i bilen mm. Och kattens öra ska spolas och tvättas dagligen
Dessutom har hästen sedan en tid till ska ont i/ skadat sitt öga så hon är inte heller helt 100. Tur att man älskar dessa djur och gör allt för dem annars hade det aldrig varit värt pengarna eller oron.