Selma

Lilla Selma (som inte är så liten längre, utan redan lika stor som sin mamma) har flyttat hem till oss. Om det är för någon månad eller två eller för alltid vet vi inte ännu. Förhoppningsvis kommer hon kunna flytta hem igen, men om inte så bor hon kvar här. 

Det är så mysigt att ha henne hemma. Hon är världens gosigaste och mysigaste katt. Älskar henne redan.

Airhop

Förre helgen åkte vi till Airhop vid Torpavallen. Har länge velat åka dit och hoppa men det har inte blivit av. 


Nu lånade jag två av brorsbarnen som täckmantel ha ha. Egentligen var det jag som ville hoppa men pinsamt att gå dit själv och hoppa ensam bland de små barnen. Nu var det mer ok när jag hade med mig två egna barn...smart!

Shit vad kul det var, men så jobbigt. Blev helt svettig efter knappt 10 minuter. Fick ta en pause efter en halvtimme. Fick dessutom ont i ländryggen av allt skuttande. Jag försöker göra volter, övade som fan men knäckte typ ryggen. Man är inte 20 längre...

Men väldig roligt, alla borde åka dit och hoppa! Se det som träning vettja. 


Shabby

Det har nu gått ca 7 veckor sedan Shabbys andra korsbandsoperation. Denna gång valde vi att göra en TPLO istället för en TTA. Båda är bra men det finns för och nackdelar med båda säger de...

Efter 2-3 dagar fick hon dessvärre ödem i benet, det svullnade upp och var helt vätskefyllt. Fick åka in igen och få medicin. Efter några dygn gick svullnaden ner och hon började använda benet.
Sedan dess har allt gått kanon bra, det läker och hon använder det mer och mer.
Förra veckan började vi med sjukgymnastik och simning. Ska gå i 10 veckor totalt.
Summan av kardemumman: En jobbig period av oroligheter och rädsla för ytterligare komplikationer är äntligen över. Nu kan vi gå och motionera nästan som vanligt. Dock bara i koppel och inget lek eller bus. Vi räknar med att hon om ca 3-4 månader ska vara helt 100 igen och då kan härja fritt!

Att operera korsband och genomgå rehab är inget jag vill rekommendera, det är skit tufft. Mest psykiskt för mig. Det gör ont att se sitt djur lida och man går som på nålar, nojjar över att något ska gå fel. 
Men skulle jag göra det igen om jag var tvungen? Absolut. De jobbiga veckorna är värt mödan alla gånger.