Mindre kött

Senaste tiden har jag fått mindre och mindre smak för kött. Vet egentligen inte varför men antar att det är en kombination av att vilja bli nyttigare och snällare mot djur och natur,  men också för att jag inte tycker att det är så gott. Köttsmaken blir ibland osmaklig.

Min nya grej är att steka romansallad och äta till lunch och vegsnitzel till middag. Kan också äta mozzarella, tomat och basilika sallad tre gånger pwr dag. Jäkla gott och enkelt oxh kul när jag har egen odlad basilika i väzthuset (snart även tomater, de är på g...)
Kan äta dessa tre rätter varje dag om jag hade kunnat.  Nu lever jag ju med en kille som äter typ 1kg kött per dag så det blir svårt att få till fisk och vegetarisk hemma. Men jag försöker! 


Fredag 15/6

Fredagen är här och min andra "jobbfredag" är avklarad. Känns så skönt att ha en hel dag på jobbet varje vecka. Att kombinera mammaledighet med jobb är verkligen det nästa.  Det är mitt tips till er som är mammalediga eller ska bli och känner att det kanske inte är helt er grej. Så känner ju jag och i början var det tufft att inse det, nästan lite skamligt men va fan känner man en dag så gör man det. Allt är inte för alla. En del vill säkert vara hemma 100% i 1.5 år men för mig är och var det otänkbart. Så att kombinera jobb med att vara hemma är optimalt för just mig. Det bästa av två världar! Nu kan jag uppskatta mer att vara hemma eftersom jag har min jobbdag att se fram emot.

Och eftersom det är fredag och sol, Jonas är dessutom iväg med jobbet ikväll så firar jag med att glas riesling på altan. Hur nice!?
Minja sover i vagnen och jag sitter här och smuttar på mitt vin. I love it.

4 månader

Idag är det fyra månader sedan Minja kom till oss. Känns så konstigt! Fyra månader är lång tid samtidigt som tiden rusat fram, och dessa månader har gått så otroligt fort.
Jag har alltså varit mamma i fyra hela månader nu. Mycket märkligt när jag tänker  och känner efter.
Är så glad över att Minja är en sån snäll och glad bebis, jag har verkligen inget att klaga på. Hon sover hela nätterna vilket hon gjort från att hon var ca 7 veckor gammal=lyx. Hon är lättsam och glad på dagarna och får sällan sammanbrott eller skrikattacker, även om det händer.
Kan inte fatta hur jag haft sån tur!? Världen lättaste graviditet, en superbra förlossning och nu en glad bebis. När kommer bakslaget kan jag inte låta bli att undra!?

Livet som mamma är såklart mysigt och härligt, kärleken är enorm. Men livet innan barn var precis lika mycket värt kan jag lova. De som säger att man inte upplevt sann glädje innan barn, att barn är livets mening osv osv de snackar skit! Eller så hade de ett skitliv innan de fick barn. 
Jag var väldigt lycklig och glad utan barn och kan verkligen sakna det livet. Men nu har jag en unge som jag älskar och som jag känner ett enormt ansvar och starka moderskänslor för, så blir livet annorlunda. Både på gott och ont. 
Jag kan ibland verkligen slås som en käftsmäll av tankar som: "Va i helvete har jag gjort" eller "Hur kunde det bli såhär,  detta var inte vad jag ville" och värst av allt "Fan vad jag svikit mig själv och min innersta vilja om att inte vilja ha barn". 
Men i nästa sekund får jag ett leende av den lilla tjejen som jag burit i magen i 9 månader och då ändras tankarna snabbt, de blir positiva och ljusa. Jag ångrar såklart inget men jag kan fortfarande bli chokade och skrämd av tanken på att JAG har barn. Jag gillar inte ens barn!!!
Jaja det var 4 månader detta. Nu har jag 17 år och 5 månader kvar tills hon är myndig och får ansvara för sig själv ha ha. Just ansvaret och rädslan för att det ska hända något är det värsta med att ha barn+bristen på ledig tid och spontanitet. Det bästa är såklart kärleken.