Alltså jag vet egentligen inte vart jag ska börja berätta om military fitness passet, som jag och mamma var på igår. Det var det sjukaste jag någonsin gjort. 

Men vi tar det från början:

Jag och mamma begav oss till Skatås och halv sju drog passet igång. Vi började med att ställa upp oss i par, på led och sedan joggade vi ner mot motionsspåren. Där, under något litet hus skulle alla par ta var sitt bildäck och detta skulle vi ha med oss hela passet. Ett pass är mellan 60-75 minuter så jag höll på att dö när jag insåg att jag skulle släpa på ett jävla bildäck under den tiden.
Sedan drog det igång. Det var löpning, armhävningar, indianhopp osv till uppvärmning. Sedan skulle man springa med däcket ovanför huvudet medan ens partner gjorde andra övningar och så bytte man, den med däcket skulle rulla det framför sig medan den andra gick "apgång" och så bytte man osv. Det var jobbig övning efter jobbig övning och det tog aldrig slut
Sen kom det värsta...Vi skulle springa upp för en jätte brant, lång backe som var en äng. Så inte nog med att man skulle släpa på det där däcket hela vägen upp, så skulle man ta sig fram i grästuvor och djup snö. Då trodde jag att jag skulle dö, på riktigt. Det var det värsta jag varit med om, den där backen tog aldrig slut. Och när vi väl kom upp då fick man vila, men vila på military fitness betyder plankan. Tack för det!
På vägen ner/hem skulle man springa 2 lyktstolpar ner i vanlig joggingtakt och en lyktstolpe upp igen och så höll vi på. Givetvis med ett däck i famnen...Det sista vi gjorde på vägen upp till mål var att krypa som militärer i den djupa och kalla snön och då höll jag på att frysa min feta röv av mig.

Efter en timme och efter den ena jobbiga övningen efter den andra och helt utan vila så var jag slut. Jag hade blodsmak i munnen, ont i axeln efter att ha släpat runt på däcket och hela kroppen värkte.
I natt sov jag jätte dåligt för jag hade ont överallt och kände mig nästan sjuk. Kan man bli sjuk av utmattning?

Men, skam den som ger dig. Nästa måndag ska vi dit igen och nu kan vi bara bli bättre. Nu har vi genomlidit det värsta så nu ska vi öva, öva och öva. Och om några veckor kommer vi kunna bära runt på två däck utan problem:)