Detta blir min död...

som min pappa alltid säger när han har problem med sin dator. Jag har dock större problem. Tänker inte säga vilken sorts problem, men jag kan säga som såhär: det här är illa!
Hela mitt liv motarbetar mig. Ingenting går som jag vill. Allting bara strular, går fel, skiter sig. Dessutom har jag svin ont i mitt lilla huvud. Nu vill jag bara hem, lägga mig under täcker och hoppas på att jag vaknar upp och inser att det är en mardröm. En mardröm som tar slut i samma ögonblick som man vaknar. Det hade varit gött.

Nu vill jag för första gången på länge lägga mig ner och ge upp. Det är väldigt olikt mig, jag som aldrig ger mig. Men nu är det fan nära. Tyvärr kan jag inte lägga mig ner och dö just nu, måste jobba, iväg till stallet, handla och sen hem. Dessutom håller vi på i en budgivning av ett hus i Utby. Det lär väl skita sig som allt annat. SEN ska jag hem och dö, dö för en kort stund.

Fan vad jag är trött på att vara Sara Wahlgren just nu!


Kan jag inte alltid få vara på bra humör, kan inte allting gå min väg, kan jag inte alltid få må bra? Är det så mycket begärt?