Idag när jag satt och gosade/klappade på Ebba så kände jag massa skorpor i hennes ansikte. Pillade såklart på dem för att se vad det var och då trillade de bort. Hittade fler och fler ju mer jag letade. Alla sitter i ansiktet, på läpparna, vid öronen eller uppe på huvudet.
När jag pillat på alla så såg hon inte klok ut! Såg ut som om hon varit i slagsmål med en katt, men det har hon inte.
Jag vet inte vad det kan vara för något. De är liksom hur många som helst, en del stora en del små. De är som små bölder/skorpor som är osynliga men som känns, först när skorpan åker bort så ser man såret, som inte alls är djupt utan bara på ytan...

Åkte till apoteket och köpte asolsprit och jodopax och nu hoppas jag att vi kan torka ut dessa sår. Ska hålla dem rena och torra och hoppas att de försvinner.

Tills dess ser hon ut såhär:


Stackars lillla Ebbisen! Men hon verkar inte ha ont eller lida av det, tycker mest att det är obehagligt när jag tvättar dem.

VAD FAN ÄR DET FÖR NÅGOT? VÅTEKSEM? LÖSS? VANLIGA SÅR? RÄVSKABB? ANNAT?

Ebba hade varit på gränsen till "solberoende" om det hade funnits något som hette så...

Hon letar upp första bästa solfläkt och sedan parkerar hon sin krovliknande  kropp där. Trots att hon håller på att dö av värme slag så ger hon inte upp i första taget. Det är först när hon är på gränsen till att kollapsa av värmeslag/solsting som hon lägger sig u skuggan.

Hon är så söt när hon ligger och solar. Hon ser ut som en liten säl:)




Såhär låg hon hela dagen på jobbet.

I morgon är det Bulldogg träff i Kungälv. Vi har städdag i morgon i föreningen, och eftersom jag sitter med i styrelsen så kan jag inte bara skita i att komma. Känner att jag måste vara med och det suger!
Städdagen slutar 12.00 och Bulldogg träffen börjar 12.00. vet inte om jag kommer hinna åka dit, men jag vill så gärna. Vore så roligt att få gosa med alla andra bullisar:=)

Ska göra allt jag kan för att lyckas hinna med både städdag och bulldogg träff!

Bild tagen sist vi var på Bulldogg träff.

Titta vilken godbit jag hittade, ville ta med den hem men Jonas lät mig inte göra det...

Vi har världens bästa kontorshundar här på jobbet.
Ebba är såklart nummer 1, det kommer hon alltid vara för mig. Men Maggan är också mysig. Nog för att hon skäller, rusar runt, springer ut och in stup i kvarten och går mig på nerverna ibalnd, men när hon sover då är hon snäll!


Här sover grisarna skavfötters:)

Tror ni inte att Ebba har fått infektion i sitt opererade öga? Ska det här aldrig ta slut?! Jag orkar snart inte mer...

Var hos veterinär med henne i går, de tittade, tog bakterie odling och skrev ut recept på antibiotika. Iväg till apoteket för att köpa medicinen och sen hem igen. Fan vad jag hatar det här. Inte nog med att det är svin dyrt, det tär på mig att se att hon har ont. Jag blir helt frustrerad och ledsen.

Nästa gång får fan Jonas åka med henne, för jag vill inte mer. Jag har varit där 4 gången på 1.5 halv vecka nu. Nu är det hans tur.


Sötis!

Ebba verkar ha hitta en ny, skön plats att tillbringa sina vakna timmar på?!

Hon är för söt!

Idag var jag på återbesök ho veterinären med Ebba. Och allting såg jätte bra ut. Ögat är fortfarande lite svullet, rött och rinnande men det är helt normalt efter en operation och tre stygn i ögat. Så det enda vi skulle göra nu var att ge henne några ögondroppar varje dag och sedan bara vänta. Om det fortsätter såhär så är ögat helt friskt om en vecka eller två.

Skönt att ha det ur världen. Trots att det har gått jätte smidigt den här veckan efter operationen så är det alltid skönt att få svart på vitt att hon faktiskt blir bättre!


En frisk och kry hund!

I lördags var jag och Hannah på Göteborgs djurskyddsförening och hälsade på alla hemlösa katter. De var så himla många fina, ensamma och ledsna katter då så jag blev helt nedstämd när jag tänker på det. Hur kan så många, så fina katter bli lämnade helt ensamma? Människor är grym ibland.

De hade ca 12 katter inne för omplacering när vi var där, och vi hälsade på alla. De flesta var väldigt rädda och skygga, de litade inte alls på människor. Vilket man kan förstå med tanke på vad en del hade varit med om...Men några var himla gosiga och sociala, de verkade inte alls bekymra sig om att de blivit lämnade av matte och husse.

Min och Hannah favorit var Figaro. En svart katthane som var hur social och pratglad som helst. Han la sig i knät och bara gosade.
Önskade att jag kunde/fick ta med honom hem men dessvärre har jag en sambo som sätter stopp för ALLA djur. Hur lyckades jag, världen största djurälskare hitta en djurhatare? Hur gick det till?

Figaro

Svart hankatt, på ca 4-5 år.
Trevlig och social kille som vill ha ett hem där han får vistas både ute och inne.


Söta lilla Figaro! ♥

Nu har vi varit och hämtat stackars Ebba. Hon mår bra, men är jävligt trött och slö efter operationen. Hon står coh sover, men tungan en mil utanför munnen...Stackarn!

Känns i alle fall skönt att allting gick bra och att det är över nu.


En väääldigt trött Ebba.

Ebbas ena öga har en längre tid nu varit rött, svullet och irriterat. han har haft likadant förr men det har alltid försvunnit av sig själv, men inte den här gången.
Var därför hos veterinären idag och det visade sig att hon har något som kalals för "cherry eye". Det inre ögonlocken vänder sig ut och in, och brosket som ska hålla det på plats "tittar ut" ur ögonvrån. Det är inte skadligt eller plågsamt i sig, men låter man det vara så försluts blodcirkulationen och tårkanalen till ögat vilket kan skada hornhinnan. Därför måste man åtgärda detta direkt! Det görs genom en operation.

Så nu ska alltså Ebba opereras i morgon bitti och jag är svin rädd. Tänk om hon inte vaknar ur narkosen....Det är inte helt ovanligt när det kommer till kort nosade hundar, speciellt inte de som är lite äldre. Och hon som snart är 9 år gammal...
Men samtidigt så är jag optimistisk. Herregud, en ögonoperation på 5 minuter är väl ingen fara? Hon kommer må tipp topp efteråt, med ett öga bättre än någonsin det är jag säker på!

Stackar lilla Ebba, och stackars hennes mamma och pappas plånböcker. De kommer bli rejält tomma efter det här! Försäkringen tar det mesta men vi har en självrisk och lite till att betala. Hej då London för min del...


My love!


Såhär ser det ut! (inte Ebba på bilden) Bildkälla

Jag är antagligen inte den enda människa på denna jord som använder Ikea påse när jag bär/hämtar/lämnar tvätt i tvättstugan. Men jag är nog den enda som har en fet bulldogg i min påse...


Satt i vardagsrummet och vek tvätten när Ebba helt plötsligt trycker ner sin tjocka kropp i Ikea påsen...Hon tyckte väl att jag ägnade mer tid åt tvätten än åt henne, och det skulle hon ändra på...

Hon är för go!

Jag har just anmält Ebba till Rivstarts tävling: "Duktig vovve". Det var egentligen Jonas som tyckte att hon borde vara med men jag blev lite osäker när han sa att det skulle tävlas i bland annat hinder hoppning...Ebba som bara hoppas om det är mat eller sovplats inblandat:)

Men så tänkta jag att vi skulle anmäla oss, hon kan charma oss till vinst! Så nu håller vi tummarna för att vi får vara med, det vore kul!



Nu närmar sig den årliga mässan My Dog på Svenska Mässan i Göteborg och då tänkte vi låta din fyrbente vän där hemma få sin tid i rampljuset.

Rivstart presenterar – Duktig Vovve!, Tävlingen som sätter dig och din hund på prov.

Du och din hund kommer att tävla i olika moment som tex korvletning och hinderhopp mm och också få tillfälle att visa upp sin egen speciella talang för den stenhårda Rivstartsjuryn.

Hundälskaren Jan Rippe från After Shave kommer att vara på plats och agera kommentator till tävlingen.

På spel står fina priser som:
Hundmat från Royal Canin
Presentkort från Västra Djursjukhuset
Veterinärförsäkringar från AGRIA
Övernattning på Gothia Towers med två King Size räkmackor
Entrebiljetter till MyDOG

Anmäl dig till ”Duktig Vovve” här nedan genom att skriva en kort presentation av dig och din hund samt din hunds speciella talang.

Duktig Vovve presenteras i samarbete med My Dog på Svenska Mässan

Uppskattat vinstvärde: 11 000 kr

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren

Ebba skrämde fan livet ur mig i natt. Jag vaknade av att hon höll på med något ute i vardagsrummet, går ut för att titta. Där står hon och ser ut att inte kunna andas, och ur näsan kommer det massvis med vitt skum. Hela golvet är fullt av skum och dregel.
Bli livrädd. Rusar efter papper och torkar henne, släpper ut henne för att se om hon behöver luft. Hon kan liksom andas men det är som om det är något inuti näsan...Jag vet inte hur jag ska kunna hjälpa henne.
Till slut, efter kanske 20 minuter lugnar hon ner sig och återgår snart till sitt normala jag. Blev orolig där ett tag alltså, skum ur näsan kan ju aldrig vara bra!? Men nu är hon som vanligt igen. Konstigt. Undra varför det blev så?!

Idag när jag var nere och lappade i en förening längst ner på Stockholmsgatan så får jag syn på Döden. Vad fan gör han där? Inne på en innergård så långt borta hemifrån tänker jag...Går närmare och hälsar på katten och det är verkligen Döden.
Fast nej, det var det inte. Den här katten var lite mindre än Döden och hade ett annorlunda halsband, men pälsen, färgen, gångstilen, pälsen, ögonen, de skeva bakbenen, personligheten ALLT stämde in på Döden. Det måste vara hans dubbelgångare. Tänk att till och med katter har dubbelgångare...

Jo det är sant! Vår granne "katt tanten" säger att hon ska polisanmäla oss och vår katt, då hon påstår att han har bitit hennes katt. Hon fick då åka till veterinären och sy, det kostade 3000:-.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta!?

För det första kommer polisen aldrig ta emot en sån anmälan, för det andra kan det vara vilken katt som helst som har bitit hennes. Jag menar de går ute och hamnar i luven på varann, det hör till varje katts vardag. Vet inte hur många gånger jag har åkt till veterinären med Döden pga att han har blivit biten/riven. Ska jag då gå och polisanmäla alla katter i området?

Dessutom påstår "katt tanten" att döden hotar människor, att han är en vildkatt, att vi inte tar hand om honom, att han ofta sitter ute och jamar och att han är aggressiv.
Döden må vara egen, osocial och lite cp men han är inte dum mot människor. Han är snarare lite skygg mot främlingar och tycker bäst om att vara inne och ta det lugnt. Så hur kan han ha kunnat hota en människa?

Hon har också ställt upp sitt ena fönster (vi bor på första våning) detta för att hennes katt ska kunna gå in och ut som den vill. Det resulterar, enligt henne i att Döden går in och äter upp kattmaten. Det kan jag mycket väl tänka mig att han gör, han är nyfiken och står en dörr/fönster öppet så vill ha gå in och kika. Men hallå! Alla katter i hela området kan komma in genom det där fönstret, till och med en människa kan komma in....Så vad/vem säger att det enbart är min katt som är där? Stäng fönstret så är problemet löst!

Jag hatar att vara ovänn med männsikor, framför allt grannar som man bor så nära och träffar på dagligen. Men "katt tanten" orkar jag inte ens bli vän med. Hon har från dag ett gjort klart för oss att hon inte uppskattar vår katt och det finns inget jag kan göra för att ändra på det. Så nu får det vara som det är.

Fina Döden!

Varje gång jag ser Ebba så blir jag så glad. Glad över att hon är min, glad över att få ha henna hos mig. Hon är min solstråle som alltid lyser upp min dag. Vi är ett team, hon och jag. Vi jobbar ihop, sover ihop, är i stallet ihop, och spenderar varje stund av dagen ihop. När jag inte har Ebba hos mig då saknar jag henne.

Sen att hon fiser, rapar, är långsam, ofta är i vägen, hårar ner, snarkar och kostar pengar... Det hör liksom till!

Tungan utan för munnen är hennes signum!

Ebbas bästis (förutom Totte) är Sander. De passar så bra ihop, i alle fall storleksmässigt. Och hon är den enda som inte bryr sig när han drar, rycker, nyps och kör på henne med sig Bobbycar...


Bild från i julas. Visst är de söta?!
(Foto lånad av Anders)

Idag är det en väldigt ovanlig, och förtrollad dag för just idag, för 8 år sedan så tittade lilla Ebba ut. Tyvärr fick jag inte vara med redan då, vi har bara haft två år ihop men ändå är hon det bästa jag har. Hon och Jonas, vi är sånt team!

Hoppas innerligt att vi får många, många fler år ihop och som det känns nu så verkar det som det. Ebba är pigg, glad, äter bra, är nöjd med livet, han inte ont någonstans och verkar trivas som fisken i vattnet.
Klart att hon är lite stel, trött och ibland haltar hon, får små sår och liknande. Men på det stora hela är hon en glad och frisk liten prick! Hoppas att hon får vara det länge till.

Hon är min allra bästa vän som ställer upp i vårt och torrt, hon har inge dåliga dagar är alltid glad och snäll. The love of my life...






Min lilla prinsessa!

Igår var jag som sagt och klippte/rakade Döden. Var tvungen att söva honom för annars hade han klöst ögonen ur alla som var där, inklusive sig själv. Innan oss var det en perser som blev klippt, den låg så snällt och sa inte ett ljud. Frisören sa att alla perser katter är sådär lugna och snäll, det hör liksom rasen till. Norsk skogskatt däremot är inte kända för att vara just timida och lugna, fast det finns väl en och annan som är det?!

När han var färdig klippt såg han inte riktigt klok ut, hans vackra, svarta päls var borta. Fan vad Uggly det är när katter inte har päls. Men jag gjorde det för hans eget bästa, hoppas dock att det snabbt växer ut för han ser helt störd ut...
När vi kom hem var han helt groggy efter sövningen, kunde knappt så upp. Men framåt kvällen piggnade han till och i natt sov han till och med i sängen. var väll fortfarande lite groggy och förstod inte sitt eget bästa, för annars brukar han vara livrädd för Ebba. Men som tur var sov hon så hon märkte nog aldrig att han låg bredvid.




Min lilla fuling;) har bara päls kvar på ben, svans och ansikte. Längtar tills han bli vacker igen...

Idag ska jag åka iväg med Döden till frisören, han ska klippas. Hans långa päls har blivit så tovig den senaste tiden och hur jag än försöker så går det inte att klippa/raka bort. Han bli galen så fort han ser saxen, därför anlitar jag nu en specialist. Har sagt att de måste söva honom innan, för annars kommer det aldrig gå. Han bli galen och helt skogstokig...!

Han kommer hata mig efter det här, bli sövd, åka i bilen, sitta i bur och sen komma hem utan päls. Stackarn, men det är för hans eget bästa.


Hade tänkt göra en sån här lejonklippning...Inte snyggt men jag måste gör det!