misspinklady

30/11 idag och det är två månader kvar till BF. Hur sjukt!?

Jag kan knappt ta in att det snart (om allt går som det ska, man vet ju aldrig...allt kan alltid hända) ska komma en ny familjemedlem till oss. Jag har alltid tänkt att 9 månader är en evigheter men nu känner jag att det är på tok för  kort tid. Jag hade behövt ytterligare ett par år på mig för att förbereda mig mentalt.

Kroppsligt känner jag mig klar med att vara gravid. Det börjar bli tungt, jag är stel och det är svårt att hålla tempot uppe. Att vara preggo är nog inget för mig. Även om jag mått och mår oförtjänt bra så känner jag att detta "tillståndet" inte riktigt passar mig. Längtar efter att få vara mig själv igen och få tillbaka min kropp. Det säger jag alltså nu, när ungen väl är ute och jag inte fått sova på en vecka så lär jag väl längta tillbaka till lugnet som graviditeten ändå inneburit.

Många tycker det är mysigt att vara gravid ch känner sig fina i det. Det gör inte alls jag! Jag känner inte att det är varken mysigt, trevligt eller roligt utan mer som en alien invasion av min kropp. Försöker tänka positivt och  njuta av magen, sparkarna osv för jag vet att det snart är slut, och jag vill inte se tillbaka och ångra att jag inte uppskattade det mer. Men det är svårt när jag inte känner mig helt bekväm i situationen.

 

Barnrummet är fortfarande oinrett men det ska vi snart ta tag i. Vi har så gott som allt vi behöver så det är bara själva inredandet kvar. Har beställt massvis med saker såsom kuddar, lampor, tavlor, hyllor mm från bla Ellos, Wish och HM Home. Färgerna kommer gå i vitt, grått och lite rosa om jag får bestämma (vilket jag oftast får ha ha). Ska bli kul att inreda rummet tycker jag, ser fram emot det. Hoppas att det blir ett mysigt och ombonat rum med karaktär.

 

Har gått upp ca 8 kilo nu och jag vet inte om det är mycket, lite eller normalt. Egentligen bryr jag mig inte men det är klart att det märks att jag är tyngre och mer orörlig. Men jag har ändå samma storlek på kläderna och hade det inte varit för att tröjorna blir för korta och byxorna inte går att knäppa så hade jag nog kunnat använda min vanliga garderb. Vart sitter de där 8 kilona undrar man ju? Barnet vägen inte ens 2 kilo nu...

Skit samma, vad vågen säger är oviktigt för mig, det viktigaste är att det känns bra och att jag mår bra!

 

Vagnen finns nu att hämta i butik men vi väntar med det tills det närmar sig mer. Orkar inte ha den ståendes hemma och ta upp massa plats såhär innan och under jul. Det räcker med att vi ska få plats med granen hemma inom kort...

 

Tycker det är spännande att inte veta när den lilla kommer. Det kan vara i mitten av januari eller i mitten av februari och allt där emellan. Så olidligt spännande. Men så länge hon kommer i januari är jag glad, vill inte få ett stackars december barn som är sist med moppe, körkort, krogen mm. Får jag välja så kan hon gärna komma den 18/1, då blir det 18-01-18.