Kattungar 2016
Okej nu har jag bestämt mig, det blir en kull kattungar i år också. Sen får det vara bra ha ha.
Honan Snö som nu är en stor tjej.
Jag saknar och tänker på de där dunbollarna till kattungar nästan varje dag. I allefall flera gånger per vecka. Jag minns tillbaka på hur otroligt roligt det var med fyra småttingar där hemma. Hur märkligt det var att få följa dem från dag ett tills de blev tonåringar och flyttade hemifrån. Jag skrattar och minns alla bus och upptåg de hittade på under de tolv veckor de bodde hemma. Och jag blir så varm i hjärtat när jag vet vilken fin och duktig mamma Tess var. Åh jag måste få vara med om denna magiska upplevelse en sista gång!
Jag ska försöka använda samma pappa/hane som förra gången, det kändes som en lyckad kombination. Och förhoppninsgvis löper Tess i mars och kattungarna beräknas då till början av sommaren. Perfekt:)
Det är bara ett problem som kvarstår....Jonas! Han är världens största nej sägare (till det mesta faktiskt...) så att få honom till att gå med på en andra kull blir svårt. Men han har faktsikt ingen åsikt om det hela. Han fick bestämma garage, han har sin källare och han bestämmer det mesta där hemma. När det kommer till djur och sånt så är det jag som bestämmer. Punkt slut.
